Att räkna ner julen med en chokladkalender var alltid populärt när jag var liten. Jag kommer ihåg ett år när min äldre bror inte kunde hålla sig utan åt upp all choklad i sin kalender. Jag som var mer ordentlig tyckte givetvis att han betedde sig dumt åt. Min mamma gjorde ingen större affär av det utan köpte ett paket blockchoklad, ställde sig vid spisen, smälte chokladen och fyllde min brors kalender med choklad och petade omsorgsfullt igen luckorna igen. Själv var jag lite småsur eftersom min bror lyckats med bragden att äta upp all choklad i sin kalender under en dag och ändå få en påfyllning för att kunna fortsätta räkna ner dagarna fram till jul genom att öppna de redan öppnade luckorna… Härliga 80-talet!

Självklart har jag fört traditionen med chokladkalendrar vidare till mina barn och i och med att det är 1:a december idag så fick barnen äntligen påbörja den efterlängtade nedräkningen till jul genom att äta en liten chokladbit på morgonen innan skola och förskola.

I år, precis som alla andra år, hade jag sett en bild framför mig hur jag omsorgsfullt pysslade ihop varsin adventskalender till våra tre barn genom att slå in små inköpta leksaker och göra en alldeles underbar kalender att förvara miniatyrpaketen i och precis som tidigare år blev bilden aldrig verklighet utan stannade i tanken.

76-3547Bildkälla: Ellos, www.ellos.se

För ett tag sedan läste jag någonstans om en bra idé till en hemmagjord kalender. Den handlade om att man väljer ut 24 st barnböcker som man har hemma, slår in dom och varje dag får barnen öppna ett bokpaket och så läser man boken för barnen. Det lät som en jättemysig idé men precis som vanligt så stannade den idén också i tanken. När jag berättade för förskolepersonalen om detta så upplyste dom mig om att det finns något som heter Pixi-kalender, en färdig kalender som man kan köpa och om jag förstod saken rätt så är det 24 st luckor som innehåller Pixi-böcker i miniatyr som man kan läsa för barnen. En jättebra idé! Synd bara att jag sitter här den 1:a december utan någon Pixi-kalender eftersom det tydligen också stannade i mitt huvud…

Dela gärna: Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *